Fanny Klüft Selection

Fanny Klüft Selection - vad är det?
När jag startade mitt företag 19 år gammal ville jag att det skulle heta TOP SELECTION. Nu var det tydligen redan taget av mtv...så det fick kort och gott bli Fanny Klüft Selection :-) mitt eget lilla företag som jag tänkte frälsa hela världen med...







Visar inlägg med etikett Motivation. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Motivation. Visa alla inlägg

Gör som Benson - Lev här och nu!

Anna Benson




Jag är otroligt imponerad av Annas sätt att bygga sitt eget varumärke. Hon finns med överallt!












Jag har nyss läst hennes bok C som jag inte kunde lägga ifrån mig och som bjöd på både skratt och tårar.













Om ni vill ha koll på en tjej som vet vad hon vill och tar det hon vill ha, kolla då in hennes hemsida och följ med på hennes resa.



Det finns inga hinder för Anna, bara möjligheter. Hon är en livsnjutare som lever här och nu.



Vi väljer själva vad vi tänker

En musikalisk föreläsning där kloka ord, ordspråk och tankar förstärks med sånger som förstärker budskapet "l belive l Can fly..."

Om du tänker att du kan eller att du inte kan så har du rätt i båda fallen.

Våra tankar skapar förutsättningarna för hur vi mår. Att aktivt välja positiva tankar för att skapa en skön känsla i kroppen eftersom tanke och kropp hänger ihop.

Sluta måla fan på väggen. För in lite positiva tankar i knoppen så kommer både du och din omgivning att må bättre.

Det är ditt val att ändra ditt känslofokus genom att ändra ditt tankefokus.

"Jag vill känna att jag lever all den tid jag har........veta att jag räcker till"

"Jag vill leva lycklig för att jag är jag"

"Jag vill känna att jag levt mitt liv"

Tack Lili Öst på Kunskapsdagarna!


Jag hatar löpning, eller?


Snart är det dags för Bellmanstafetten. Jag sprang runt sjöarna i Solna i fredags och det var så jobbigt! Jag hade i och för sig laddat dåligt med energi (två ägg och ett päron till frukost och ett äpple till mellis) och solen sken från klarblå himmel...men ändå....
Jag hade ställt in mig på att springa 5.30 första och andra kilometern och sen skulle jag öka takten och springa 5 minuter per kilometer de resterande tre. Men det var omöjligt. Det var så varmt, kvavt och min hjärna upprepade hela tiden "sluta spring, sluta spring". Just då tänkte jag att jag ska sluta springa, jag hatar att springa! Varför håller jag på att plåga mig med det här? Jag gillar styrkemoment inte transport av muskelmassa i fem kilometer. När jag var klar 27 1/2 minut senare kändes det trots allt riktigt bra (nu var det ju över). Det var ju rätt skoj att springa trots allt. Men jag fattar inte hur jag ska få benen att springa fortare.
Att bli snabbare och bättre är inte en skön resa, det vet jag. När det är som mest jobbigt, när vi utmanar oss själva det är då resultaten kommer.
Men det var fjärde gången som jag sprang utan att få akut behov av besök i skogen (!), det är den största vinsten. Äntligen verkar det som att jag kan springa utan problem på vägen. Jag har börjat ta extra kostfibrer på morgonen och det verkar verkligen fungera, peppar, peppar.

Jag ska fundera på om jag vill hålla på att bli snabbare i löpningen eller om jag ska hålla mig till det jag verkar vara byggd för - styrketräning. Jag har precis börjat min träning till att bli snabbare, förut sprang jag mest för naturupplevelsens skull och möjligheten att rensa hjärnan. Då brydde jag mig inte att tempot låg på sex minuter per kilometer. Nu stör det mig att jag inte orkar ligga på fem minuter istället MEN det tar tid att bli bättre och jag är i vanlig ordning otålig. Jag tror att fyra snabba löprundor räcker för att göra mig en minut snabbare per kilometer. Nej, jag får nog nypa mig i armen så att jag vaknar, koncentrera mig på att jag vunnit kampen mot skogen och sikta in mig på att springa fem kilometer under 25 minuter först om ett par månader. Försöka att vara lite realistisk för en sekund :-)

Hur du använder en våg



Ja detta är garanterat ett bra sätt. Bara en våg säger nämligen ingenting om din vikt - så länge du tränar. Vågen har ingen aning om hur mycket muskler du har på kroppen och muskler väger mer än fett.
Det bästa för att ha koll på sin kropp är en kombination av en våg tillsammans med ett måttband som du mäter dig med.
Om du t ex börjat träna kan du känna att kläderna blir större men vågen vägrar tjurigt att flytta på sig. Istället för att bli deppig över det (om du nu vill gå ner i vikt så klart) vet du nu att du kan strunta i vågen. Mät och väg dig varannan vecka och mät t ex midja, rumpa, lår, överarm - mät på samma ställe varje gång.
Nu kommer du få bekräftat att (ja) det är sant - dina kläder har blivit större! ;-)

Tuppar med randiga långkalsonger

Så där ja, då var det bara tre dagar kvar sen stänger tävlingen. Handen på hjärtat har det "blivit av" att du tävlat? Ja, just det ja tänker du nu...det har jag skjutit upp. Eller så kanske du tänker att du vill ge de andra tävlande större chans att vinna genom att själv vara passiv?


Hur funkar du egentligen, är du en initiativtagare eller är du passiv? Öppnar du upp för att man får ha en åsikt eller skrämmer du bort?

Jag kan nog skrämma rätt många. Jag ger alltid 180% på allt jag företar mig, kastar mig på uppgifter likt en varg som inte sett mat på flera veckor. Vet du vilka jag skrämmer mest? Jo, män som ofta själva utger sig för att vara visionärer och öppna för åsikter. De kan bli livrädda. Helt plötsligt inser de att deras vackra tuppfjädrar kanske inte håller måttet, att de träffat sin överkvinna. :-)

En del reagerar med total tystnad, likt en struts som stoppar huvudet i sanden och hoppas att det ska gå över och att de kan leva vidare på sin tro att deras tuppfjädrar är finast.

Andra reagerar med att gå in i en tuppfight och försöker göra allt för att bevisa att deras tuppfjädrar är vackrast, oavsett vad det kostar.

Just det här med tuppfäkteri blir ju än mer komiskt med tanke på att jag själv är en höna. Jag struntar fullständigt om de har putsat sina fjädrar eller inte. Jag vet vad jag kan och att jag kan flytta på berg om jag behöver. Till detta behöver jag inga tuppfjädrar som stöttar eller suportar mig, nej det räcker med min tro. Min tro på mig själv och vetskapen om att jag kan bara jag själv vill tillräckligt mycket.

Allt handlar om hur vi väljer att hanterar våra hjärnspöken och hur modiga vi är att gå ut på djupt vatten. Djupt vatten är inte farligt så länge du själv har kontrollen eller rättare sagt tar kontrollen.

Ta saken för vad det är. Vad spelar det för roll om t ex din chef upplever att ni har en konflikt och vill passa på att visa sina fjädrar i vissa situationer. Reagerar du med rädsla då? Eller gör du som jag? Jag ser framför mig att min chef har randiga långkalsonger på sig. Hur trovärdig blir en konflikt om den ena sitter med randiga långkalsonger? Då spelar det ingen roll hur välputsade tuppfjädrarna är. Situationen blir helt avdramatiserad vilket oftast är helt rätt.

Barn svälter i världen, vi kan inte lägga energi på att hetsa upp oss över småsaker. Sätt saker i perspektiv! Håll dig ovanför ytan och ta kontrollen. Det är du som väljer hur du ska bli påverkad. Den här inställningen hjälper mig varje dag. Det är väldigt sällan jag behöver se framför mig att min chef har randiga långkalsonger på sig.

En lärare sa en gång att jag var snål med mina åsikter. Ja, så kan många nog uppleva det. Men bara för att jag inte börjar argumentera som en galning och försöker övertyga mina medmänniskor att min åsikt är den rätta, inte deras, betyder det inte att jag inte har en åsikt. Det betyder bara att jag tror på människan och att alla har rätt till sin egen åsikt.
Jag har en åsikt om många saker men jag väljer ibland att inte lägga tid på att försöka övertyga omvärlden om att det är den rätta. Visst kan jag tala om det men jag tänker inte hålla på att försöka omvända någon som kanske har en motsatt tro på någonting.
Diskussioner vid middagsbordet som bara handlar om att vinna diskussionen genom att sin egen åsikt är den rätta är boring. Då får jag ofta höra "va tyst du är Fanny". Visst är jag det, snål med åsikterna är jag med och inget behov av att höra min egen röst har jag heller.
Jag är ingen krokodil med en stor mun, jag är en elefant med två stora öron. Jag vet att jag kan flytta på berg, jag vet vad jag tycker och tänker om många saker - det räcker för mig.

Vi åkte till landet i helgen och när vi svänger av "stora vägen" har vi 5 km kvar att åka. Den här gången passade jag på att hoppa av och springa sista biten. Det är först då man märker att vägen är ojämn, svänger och innehåller backar. Jag proppade in hörlurarna i ören och sprang.
När musiken började spela spreds ett välbehag i hela kroppen och jag kom på mig själv att springa med ett stort brett leende över hela ansiktet (kanske var därför som fåren med sina lamm blev så rädda när jag svichade förbi?). Jag kände hur musiken och den välbehagskänsla den skapade spred sig över hela kroppen. Löpningen blev lätt och det var jag, musiken och naturen. Mina andetag hörde jag inte alls för jag skruvade upp volymen så att det kändes som jag satt mitt i en konsert. Jag höll mig på en ansträngande nivå upp till 15 på borgskalan och fick till en tid på ca 27 min, inte helt nöjd men något att jobba på.
Jag springer vanligtvis vid fem på morgonen och då brukar jag gilla att väcka kroppen med morgonstundens ljud i min öron men jag måste säga att WOW va mycket lättare upplevelsen blev med musiken. Ett hett tips om du har svårt att motivera dig till en tur. Plugga in bra musik i öronen och låt musiken vägleda och inspirear dig till att röra på kroppen.

Bellmanstafetten nästa!

Ja det är sant...jag ska springa...har lovat mig själv att inte betala igen för att springa zick zack men nu ska Medleys HK ha ett lag och tydligen fick inte friskvårdschefen tacka nej... attans oxå. :-S

Idag sprang jag runt sjöarna i Solna, var lite nyfiken på vilken kilometertid jag ligger på så jag vet hur jobbig träningen kommer att bli framöver. Jag har redan konstaterat att jag inte är en snabb löpare så jag tror att det är mest realistiskt att sikta på att komma runt på 25 minuter. Jag vet i och för sig inte vilken terräng det är men jag kommer att provspringa sträckan i förväg :-)

Vore roligare med en stafett som innehöll lite styrkemoment. Bära en stock och lyfta en sten eller nåt. Inte bara springa rakt fram. Då skulle jag lyckas mycket bättre. Slita och dra, använda råstyrka och känna sig som hulken - det är mina grejer det.

Idag kl. 5.20 med 1 1/2 dl fil i magen lyckades jag springa på 29 minuter. Jag låg på 14 på Borgskalan dvs. något ansträngande till ansträngande. På Bellmanstafetten får jag nog räkna med att ligga på minst 17 dvs. mycket ansträngande och sista kilometern på 19, mycket, mycket ansträngande. Å andra sidan kommer loppet äga rum när tuppen snart ska gå och lägga sig, inte stiga upp som idag.

Ett problem jag har när jag springer snabbare är att min mage sätts i gång med dunder och brak så mitt enda orosmoln är om jag kommer runt utan att behöva gå på toa...eller skogen...

Jag är ju en galen tävlingsmänniska så jag hoppas att jag lyckas springa snabbare än 25 minuter. Vi får väl se. Och vad kan hända? Jo, att det känns väldigt jobbigt och det har väl ingen dött av? Jag borde nog kunna pressa mitt psyke till att befinna mig i en jobbig känsla i lite mer än tjugo minuter. Det sitter nog mest i huvudet. Så nu i sommar blir det intervallträning för psyket och sköna skogsrundor bland vitsipporna.

MEN vilken runda jag sprang idag! Vattnet låg helt stilla och spegelblank. Mårten gås med fru var ute och åt gräs med sina små dunungar. Kanadagässen och fiskmåsarna sjöng ikapp och solen steg sakta upp över trädtopparna. Inte var det Bellmanstafetten jag hade i mina tankar då. Nej, jag njöt av soluppgången, andhämtningen och naturens under.

Vilse i skogen


Efter att klippt gräs och krattat löv och kvistar gav jag mig ut på på en löptur. Det är 2,3 km till ett narurreservat som i sin tur har en slinga på 2,4 km sen tillbaka igen blir det en löptur på 7 km. Jag gick den här sträckan förra helgen med min kompis och vi snubblade över stock och sten längs den slingande stigen. Otroligt vacker natur med rotvälta och stockar kors och tvärs.
Nu gav jag mig ut själv men det verkar som att det fattas en bit hos mig - förmågan att hitta. Jag går vilse i Växjö, ser helt plöstligt Globen när jag tror att jag är på väg till gamla stan och lyckas till och med köra fel i Norrköping med gps! Jag har med andra ord noll lokalsinne (men jag är bra på mycket annat ;-) ). Det enda jag behövde göra på löpturen var att följa stigen som gick genom ett hav av vitsippor men tror ni att jag hittade? O nej, helt plötsligt kommer jag ut på ett ställe längre upp, inte alls där jag tänkt mig.

Till råga på allt hade jag glömt min Garmin hemma så jag har ingen aning om hur långt jag sprang men det tog 31 min och det kändes så bra! Men jag retar ihjäl mig på att jag inte vet sträckan och därför inte kan räkna ut min kilometerhastighet. Jag är ingen snabb löpare men att springa i terräng gör att man springer fort utan att märka att det är jobbigt. Man är så koncentrerad på att inte snubbla och jag är säker på att jag höll en bra snitthastighet....kanske kan hitta "vilsevägen" igen och mäta. Ha ha ha inte så stor chans tror jag :-)

När jag kom tillbaka från löpturen var min man (världens bästa) i full färd med att bära vedkubbar. Jag älskar kroppsarbete så jag kastade mig på uppgiften och passade på att köra bicepscurl med varannan kubbe och dubbla steg i trappan andra rundan. Nice!
Sen tände vi grillen och njöt av gott kött, sallad, rött vin och fåglarnas kvällssång.

Att köpa sig ett resultat

Igår kom min man hem  med en supersnygg res-bort-över-natten-väska/träningsväska. Jag har länge velat har en så lyckan var stor igår kväll :-) Det är en vit Fred Perry inhandlad på Danderyd tennis och golf i Mörby centrum. De har ett brett utbud av just golf och tennisprodukter. Hela familjen springer runt i träningsskor därifrån. :-) Butiken är relativt nyöppnad och jag hoppas verkligen att Danderydsborna med omnejd besöker och handlar hos dem. Små specialbutiker har en förmåga att stänga efter ett tag. Då står man där igen med ett centrum utan ett bra sportutbud. Med tanke på att vi har både golf - och tennisbanor på nära håll borde det inte vara ett problem att överleva som butik - eller vad gör golfarna och tennisspelarna när de spelat klart? Sätter sig i bilen och åker hem eller tar en skön promenad i dess omnejd och köper sig ett bättre resultat? Ja, ingen tror väl att man köper en golfklubba för skojs skull? Nej just det, man köper sig ett förväntat resultat. En förhoppning om att den ska vara en komplettering till tekniken som får bollen just dit man vill. Att man blir lite bättre.
Samma sak gäller när vi köper ett träningskort. Det köper vi för att vi förväntar oss ett resultat. Att vi blir starkare, att vi får bättre kondition, att vi går ner i vikt eller vilket resultat det nu kan vara. För att få ett resultat behövs kunskap. Hur får vi den?
Blir vi erbjudna en gyminstruktion på gymmet för att lära oss grunderna i styrketräning? Just styrketräning är en svår tekniksporter så om jag nu ska dit och slita i vikterna är det en fördel om jag vet hur jag ska göra? För det var väl det jag ville? Få ett resultat? Inte vaknar jag en morgon och vet exakt hur jag ska göra i roddmaskinen för att få ett önskat resultat på mina ryggmuskler?
Vad händer sen då? Vad kan jag få efter gyminstruktionen? Erbjuder ditt gym Personlig Träning? Varför är det så bra och hur kan en PT hjälpa dig att nå dina mål?
Ja, fortsätt att läsa min blogg så ska jag berätta mer om detta och även presentera en kär kollega i branschen, min PT-guru, Sveriges främsta inom Personlig Träning....

AfroPowerDance® - din väg till eufori


Ljudet av afrikanska trummor flödar ut ur högtalarna, jag känner hur blodet pulserar i kroppen i takt med de afrikanska trummorna. Fötterna stampar, armarna svänger som om jag stod och sådde gräs, jag sträcker armarna mot taket och låter dem svepa rytmiskt likt trädtopparnas rörelse i vinden.
Första svettdroppen rinner sakta ner från pannan ner på läppen. Jag känner smaken av salt och drömmer mig bort till en varm strand där vågorna sveper in mot strand och det salta vattnet kyler min kropp.
Trummornas rytmiska ljud fortsätter, jag slänger med huvudet och vickar på höfterna, låter alla hämningar släppa och bugar mig ner mot golvet, reser mig upp, sträcker armarna upp mot taket som om jag likt lejonkungen håller det lilla lejonet i händerna och visar upp honom för världen. Ner i en bugande rörelse och upp igen med armarna sträckta i en stolt hållning.
Jag känner hur jag ryser av välbehag av den mäktiga känsla som tar tag i mig. Svetten fortsätter att rinna längs kroppen, andhämtningen blir allt kraftigare och rörelserna känns så naturliga, så följsamma som om man är inne i ett riktigt flow.
Jag vill inte att passet ska ta slut, vill stanna kvar i den här euforin. Ladda batterierna i kroppen med massor av energi för att slutligen med lätta steg och en skön känsla i kroppen gå till den belönande duschen. Där låter jag de sista av mina eventuella bekymmer rinna av mig med duschens varma belönande strålar som rinner ner längs kroppen.
Jag klär på mig kläderna och ger mig ut i vardagen med en känsla av kravlös frigjord kropp med ett öppet sinne.

Morgonstund har guld i mun


Det uttrycket passar verkligen in den här morgonen. Från en regning gårdag vaknar man upp till soljus och fågelkvitter. Luften känns lite småkall och kyler ner andetagen samtidigt som solen strålar sakta försöker värma upp jord och mark. Himlen är klarblå och fåglarna är morgonpigga och sjunger sin hyllning till dagen.
Jag ångrar genast att jag inte packat mina löparkläder. Idag är den perfekta morgonen för träning. Att väcka kroppen för en ny vecka med en morgonstund med guld i mun. Rensa tankar och mentalt strukturera upp veckan.
Istället sitter jag här på kontoret och äter två ägg samtidigt som jag skriver det här. Nu kan man luras att tro att det är en uppoffring? Men så är inte min känsla. Jag vet att det är många som läser min blogg och det ger mig inspiration och en bra start på dagen.
Istället för att skriva samtidigt som tuppen gått upp har några inlägg blivit framåt eftermiddagen. Det gick inte hem hos min svåger, tydligen störde det hans morgonrutin helt och hållet ;-) så nu hoppas jag att han blir nöjd.
När på dagen läser du min blogg? Hur många gånger i veckan förväntar du dig att hitta ett nytt inlägg? Skriv i kommentaren och berätta. Tystnaden säger mig ingenting men skrivna ord i kommentaren leder mig på rätt väg - den vägen jag försöker finna för att ge dig lite extra inspiration i vardagen. Det är här jag försöker förmedla att varje människa är unik och att vi ska fokusera på det enkla och det lilla. Att njuta av vår träning och hitta sätt att leva som passar en själv.
Vi är alla unika och bor i en kropp - den ska vi ta hand om.

Vi väljer alltid hur vi vill reagera på det som händer



På hälsokonventet med e3eduaction i maj lyssnade jag bl. a på Michael Södermalm. Han sa väldigt många kloka och tänkvärda saker och jag hoppas att jag blivit lite klokare efter den. Efter föreläsningen delade han ut minneslappar med tänkvärda meningar. Jag tänkte att jag skulle bjuda på dem och om ni vill inspireras mer kan ni gå in på hans hemsida.

"Hjärnvägen till framgång"
- Jag blir som jag tänker och agerar. Vem är jag? vad vill jag, egentligen? Hur gör jag?
- Det viktiga är inte vad som händer utan hur jag väljer att reagera på det som händer.
- För varje minut jag gnäller, förlorar jag 60 sekunder av glädje!

"Kroppen knoppen fokus"
- Allt jag behöver för att må bra och lyckas ännu bättre finns redan inom mig.
- Framgång är ingen tillfällighet det är en färdighet.
- Om jag inte vet vart jag ska, är risken stor att jag hamnar någon annanstans.
- Verkligheten sätter inga gränser, det är jag som sätter gränser på verkligheten.

Jag tycker inte att jag behöver utveckla detta mycket mer just nu. Läs varje mening, låt det sjukna in och begrunda en stund - vad betyder det för dig? Vad kan du lära och utveckla lite mer hos dig själv? På vilket sätt kan du använda det? I arbetet? Med din familj och vänner? I din träning?

Vilka utmaningar har du i livet och hur kan du påverka din inställning till dem?

Försätt dig i rätt känsla - träna oavsett väder!



Månadens friskvårdtips på Medley handlar om alla våra härliga utomhusbad som vi öppnar upp nu när solen börjar värma oss.
Nedan bjuder jag på ett utdrag från friskvårdstipset.

"Tänk dig in i den här känslan;

Regnet till trots tar du på dig dina badkläder och sveper en varm handduk runt dig. Vid bassängen släpper du handduken och känner regnets masserande droppar och luften som kyler din hud. Du kliver ner i bassängen och låter bassängens varma vatten sakta värma upp din kropp. Du tar ett första simtag, väcker kroppen till liv och njuter av din träning till ljudet av dina andetag och regnet som spelar en melodi på vattenytan. När du simmat klart kliver du upp ur bassängen och känner luften återigen kyla din kropp. Du sveper handduken runt dig, går mot bastun, sätter dig i värmen och njuter av att du är unik och att din träning är en investering för din framtid".

Läs gärna hela tipset här.

Bli din egen mentala coach!

”Jag kan flyga, jag är inte rädd”. Hur många gånger har vi inte sett den sketchen eller kanske själva härmat Stig-Helmer med utsträckta armar? Jag har gjort det ett antal gånger. Det kan ha varit i situationer då man vill skoja till det lite eller då man på ett skämtsamt sätt vill avdramatisera något som kan kännas omöjligt.


Stig-Helmer var rädd för att flyga och fick lära sig en mening som ett mantra ”jag kan flyga, jag är inte rädd” och visst vågade han flyga sen? Även om detta är taget från en komedi finns det ett stort allvar bakom. Om vi intalar oss själva att vi kan tror jag att vi har större chans att klara av det.

Ändå hör man ofta att ”å det där klarar jag aldrig” eller ”ja, du kanske kan klara det men det skulle aldrig jag göra” osv. Vad är det för hjärnspöken vi skapar oss då? Vi kanske ska börja våga tro mer på oss själva, att vi är kapabla att klara rätt svåra saker, det kanske bara handlar om tid? Tid att öva och tid att skrämma bort hjärnspöket och istället projicera fram en bild där vi se oss själva klara av det?

Precis som ”du blir vad du äter” tror jag att vi kan säga ”du blir vad du tänker”. Vad har du för utmaning framför dig? Har du testat att se bilden framför dig då du lyckas med din utmaning? Försätt dig i känslan hur det känns när du nått ditt mål. Vad är det du känner, vad tänker och ser du? Försök att få den bilden på näthinnan varje gång du tänker på ditt mål eller din kommande utmaning. Se dig själv lyckas och upprepa ditt mantra ”jag kan”.

Om det är ett nytt sätt att tänka kan du fundera en sekund på vad du har att förlora på att testa ett nytt sätt att tänka? Allt handlar ofta om ett val, hur vi väljer att agera eller att tänka. Väljer vi att vara den ständiga pessimisten som bara ser alla hinder framför oss eller väljer vi att se möjligheterna? Jag väljer att tänka att jag klarar av det, jag försöker att se positivt på framtiden – jag skrämmer bort mina hjärnspöken och ser mig själv lyckas och nå mitt mål.

Carpe Diem!

Jag tittade på tv igår och då sa kronprinsessan Victoria bl. a att vi planerar väldigt mycket för framtiden och fokuserar på att prestera. Att vi ibland glömmer bort att leva i nuet.


Jag kan inte annat än hålla med. Vi springer ofta så fort framåt att vi glömmer bort att njuta av dagen, familjen och vännerna. Kroppen är här men tanken är redan långt fram i tiden. Vi glömmer bort att känna in och lyssna på kroppen, fånga stunden och njuta av dagen.

Idag fyller jag trettio för fjärde året och jag tänker njuta av dagen, min familj och naturen runt omkring mig. Jag är barnsligt förtjust över att fylla år. Många slutar att fylla efter en viss ålder och tar inte tillfället i akt att fira sin dag. Jag är lycklig varje år jag fyller då det innebär att jag lever och blir äldre. Ju äldre vi blir desto mer har vi lärt oss och desto klokare beslut kan vi ta. För varje år som går berikas våra liv med nya intryck och härliga stunder med våra nära och kära.

Gå ut och fånga dagen – det tänker jag göra.

Smygmotion

Ta dina tillfällen till smygmotion i vardagen!

- Ta trappan istället för hissen.
- Hoppa av en hållplats tidigare från bussen eller tunnelbanan.
- Cykla till jobbet.
- Promenera till jobbet.
- Stå upp och jobba.
- Sitt på en coreboll och jobba.
- Gå ut med hunden. Om Du inte har någon – lotsas att du har det för att kunna motivera dig till att gå ut.
- Gillar Du att dansa? Ta bugglektioner!
- Träna i anslutning till jobbets början, lunch eller slut.
- Gå ut och gå en kvart på lunchen. En kvart är bättre än inget alls, eller hur?
- Va med på ett lunchpass. 
- Morgonpigg? Gå på ett morgonpass. Sen är du klar för dagen och har hela kvällen till familjen.

Vad väntar du på? Ut och smygmotionera!

Hälsokonvent!

Vilka två härliga dagar! Igår började e3education årliga Hälsokonvent på Elite Hotel Marina Tower i Nacka. Här är ett helt gäng friskvårdstokiga människor samlade för att bli inspirerade av landets främsta experter inom ledarskap och coaching, motions- och träningstrender, försäljning och kommunikation, medicinsk hälsa samt vetenskap och forskningsmetoder. Ett tillfälle för nätverkande inom branschen och ett avslappnat tillfälle att träffa olika leverantörer. Vi är ett helt gäng representerade från Medley

De föreläsningarna jag var på igår handlade om;
1. Stärk ditt immunförsvar - minst 60% kanske 80% av de sjukdomar som vi drabbas av går att undvika.
2. Livet - stress, sömn och hälsa.
3. Varför blir inte smala människor feta? Fetmans inverkan på ämnesomsättningen.

Idag ska jag gå på;
1. Hur kan vi skapa ett arbetsklimat som vi trivs i och som leder oss framåt?
2. MMT= Maximum Metabolic Training! För ökad ämnesomsättning, bättre form och viktbalans.
3. Hjärnvägen till framgång! Utveckla din potential och frigör din energi!

Förstår ni nu när jag inledde dagens blogg med "två härliga dagar!"? Thomas Lindell och hans gäng på e3education har verkligen ännu en gång fått till ett fantastiskt program. Jag lovar att jag ska skriva om detta i min blogg men jag väljer att portionera ut det så att ni hinner suga på karamellen ett tag ;-)

Ett roligt citat om att göra förändringar vid viktnedgång som jag tar med mig från gårdagen är Fredrik Nyströms kommentar; "Du ska ju inte göra något nytt, det enda du ska göra är att hoppa över något t ex hoppa över att ta en kaka - hur svårt kan det va?"
När man ser det på det sättet har han en poäng. Vi ska alltid göra ditten eller datten, ät detta, träna si eller så. Men när det handlar om att t ex gå ner i vikt är det vissa saker du behöver hoppa över så hur svårt kan det va? ;-)
Apropå hoppa, gårdagens musik inbjöd till hopp och dans på dansgolvet från start till slut ett par timmar senare. Finns väl ingen bättre motion än att få dansa med ett gäng härliga människor till kanonbra framförd musik? Jump!

Fast rumpa med snigelplock

Så där ja, nu var morgonrundan avklarad. Jag räddade en vilse snigel på vägen och kom att tänka på när jag var på mina svärföräldras lantställe. Jag var ute och sprang med min svåger och gjorde samma sak som idag, räddade en snigel på vägen.
Då hör jag min svåger imitera snigeln "Nej, vad gör du? Här har jag gått och gått för att komma över vägen och nu lyfter du tillbaka mig till där jag startade promenaden". Men sa jag, du var ju vänd i den riktningen. "Ja, men det var för att jag vänt mig om för att se om mina vänner var bakom mig".
Men då lilla snigel ska jag berätta en sak för dig. Dina vänner finns alltid bakom dig oavsett vilket äventyr du ska ge dig ut på. Om de inte finns där är det bra att du riktar blicken framåt mot dina mål för på vägen kommer du nog behöva hitta nya vänner. Vänner som stöttar och följer dig utan att du ens behöver fundera på det.
Så ett tips till alla sniglar där ute, fortsätt att sträva framåt. Kommer det någon och flyttar på dig ska du se det positivt, du slapp antagligen bli överkörd av en cykel. Dina vänner står i vägkanten och väntar på dig, ta nya tag och ta dig till ditt mål.
Till alla som räddar sniglar på vägen, har ni tänkt på vilken bra övning det är? Det är som när man på motionsgympan springer runt i en cirkel och böjer sig ner efter fallfruk.
Dagens tips till sommarens fasta rumpa är jogg med snigelplock.
Kära svåger, om ni inte har sniglar i Chicago kan du ju alltid ägna dig åt att plocka leksaker från golvet, det blir bra rumpträning det med :-)

Tips för att få en roligare vardag

Det här är lika roligt varje gång. Jag skrattar så jag trillar av stolen med tårar som sprutar och kramp i magen. Tack Lena för att du skickade den till mig och gav magen ett träningspass och förlängde livet med säkert tio år!

Tips på att få en roligare vardag
1. Vid lunch, sitt i din parkerade bil med solglasögonen på. Peka på förbipasserande bilar med en hårtork. Se om de saktar in.
2. Sök dig själv via växeln. Försök INTE förställa din röst.
3. När någon ber dig om hjälp, Säg: jag delegerar!
4. Varje gång någon ber dig att göra något, fråga om de vill ha pommes frites till det?
5.  Ställ sophinken på skrivbordet med en lapp med texten: Inkorg
7. Häll koffeinfritt kaffe i kaffeautomaten i tre veckor. När alla har kommit över sitt koffeinberoende, byt till espresso.
8. I minnesfältet på alla dina inbetalda räkningar skriv: För sexuella tjänster.
9. Avsluta alla dina meningar med: "I enlighet med profetian."
10. Använd inte punkt
11. Så ofta som möjligt: hoppa istället för gå.
12. Fråga folk vilket kön de tillhör. Skratta hysteriskt när de har svarat.
13. Specificera att din drive-in order är för att "ta med".
14. Sjung med på Operan
15. Gå på poesiafton och fråga varför dikten saknar rytm.
16. Häng myggnät runt ditt skrivbord. Spela band med djungelljud hela dagarna.
17. Fem dagar i förväg talar du om för dina vänner att du inte kan komma på deras fest för att du har huvudvärk.
18. Be dina arbetskamrater tilltala dig med ditt Gladiatorsnamn, Rock Hard, eller varför inte Snöret......
19. När pengarna kommer ut ur bankomaten, skrik "Jag vann! Jag vann! Tredje gången denna vecka!!!"

Ha ha ha ha jag kan inte sluta skratta!!!
Skriv i kommentater vilken variant du valde för att förgylla din dag och vad reaktioen blev. :-D

Motivationen på topp?

Sommaren kommer med stormsteg och motivationen till träning är större än i vanliga fall. Hur kommer det sig att du känner en sådan stor lust till förändring just nu? Vad är det som får dig att genomföra de aktiviteter du föresatt dig?
Skriv ner varför! Vad är din känsla, hur känns det och varför? Vad är nyckeln till målet? Hur kommer du känna när du är där?
När du skriver ner dina tankar ska du försöka beskriva din känsla så målande som möjligt. När motivationen börjar tryta kan din lapp tankar vara ett bra knep att ta till.
För du kommer att sättas på prov. Det kommer en dag då du känner dig helt slut och inte minns varför du skulle välja något annat än tv-soffan. Du ställer dig frågan, vill jag verkligen det här? Vad är mitt mål? Är det viktigt för mig?
Ta fram din lapp när allt känns hopplöst. Vad var det du kände? Kan du försätta dig i samma känsla nu som du kände då? Kan det ge dig kraft att kämpa mot ditt mål?
Motivera dig till att ge dig ut i tjugo minuter, väl ute blir det säkert fler minuter och kom ihåg känslan efter träning - du känner sig som en kung!