Hur konstigt det än låter så var det tanken på att få gymma i maskiner som motiverade mig att stiga upp kl fem i morse. Har inte kört i maskiner på hur länge som helst :-) variation förnöjer!
På gymmet möts jag av peppande musik som streamas i ett samarbete med Smartcast. Ljuva morgon! Nu kör vi!
Fanny Klüft Selection
Endast tomten är vaken...
Fanny Fucking Klüft
Vi skrattade länge och sen bestämde jag mig för att jo, jag ska kalla den för Fanny Fucking Klüft bara för att se vilken reaktion jag får...i alla fall ett tag...
Varför ska man alltid vara så snäll och sansad? Hela min tillvaro handlar om att hela tiden göra rätt prioriteringar för att hinna med. Ändå finns känslan hela tiden att jag borde kunna göra mer. Allt löser sig dock till slut, jag lyckas ofta trolla med knäna och det känns som att vissa i min omgivning börjar ta det mer som regel än undantag. Hur smart är det? Av mig alltså, att alltid kasta ut mitt skyddsnät och fånga alla bollar som kastas på mig?
Just nu funkar det, jag är i alla fall rätt nöjd...även om jag känner att inte hela jag används på bästa sätt. Att ducka är dock inte riktigt min grej så jag kavlar upp ärmarna och välkomnar strömmen med öppna armar.
Hade jag inte lyckats motivera mig att träna fem gånger i veckan hade nog en å annan boll träffat mig i huvudet....å visst blir jag träffad då och då, det är då som jag lackar ur och likt en trotsig tonåring börjar kalla min blogg för Fanny Fucking Klüft...
Dirty Dancing
Om ni inte sett den - gör det! Det var som att sitta i filmen. Helt fantastisk!
Den enda fördelen i riktigt filmformat är att man kan se slutet om och om och om igen :-)
Frukosttips
Smoothie a la Cili.
Frysta hallon, banan och vaniljyoggi 0,5% (eller naturell).
Mixa m stavmixern å njut!
Om du vill bli liiite mer mätt mixar du först lite havregryn och sen enligt ovan.
Gott, gotti, gott, gott!
Danny med hopp och tro
Detta var före finalen. Full av hopp och fokus på att vinna. Tyvärr räckte inte hoppet och inte heller tron hos svenska folket. Jag hoppas dock att Danny släpper, slänger och går vidare. Damma av hopp och tro och ställer in fokus på det som ligger framför fötterna.
Personligen tycker jag att rätt låt vann.
När ångesten över att bli otränad är större än viljan att ligga kvar i sängen
30 kg ska bort!
Det är min kollega som med en åsnas envishet och en ankas (!) målmedvetenhet bestämt sig för att 30 kg ska bort. Jisses vad duktig hon är! Än så länge har det gått 14 dagar och hon ser ut som en solstråle varje dag. Underbart!
Tack Itrim som har ett otroligt bra koncept med fokus på mat, motion och motivation - att få till en förändring som består, år efter år.
Vad går du runt och bär på?
Assumption is the mother of all fuck ups
Varför inspirationen tryter beror på många saker, en av dem är tid.
5.00 Klockan ringer
5.30 Styrkepass
6.30 Dusch
6.45 Jobba
15.30 Hämta barnen
laga mat, tvätta, vika tvätt, leka...
19.00 Lägga barnen
laga mat (igen), äta, slötitta på ngn serie...
22.00 sova
Nu kom jag på det! Heltidsarbetande småbarnsförälder....det är därför!
Heja alla heltidsarbetande småbarnsföräldrar!!
Tjohoo!
Efter regn kommer solsken
Jag minns när det blåste ordentligt förra veckan och jag var tvungen att trampa i nedförsbackarna och raksträckorna kändes som berg att bestiga.
Tjugo i fem vaknar jag igen, nu inte av blåsten utan av att regnet piskar mot rutorna. Jag blev plötsligt klarvaken. Betyder det här att jag måste ta bilen? Jag har en läkartid inne i stan i eftermiddag och jag har inte förberett för blöta cykelturer. Jag låg där och funderade ett tag, bil inne i stan? Hitta parkering? Inser att mitt tidsschema i eftermiddag aldrig kommer att hålla så länge jag tar bilen. Jag hoppade upp ur sängen och letade fram ett gäng extra träningskläder. Ut i hallen hämta väskan, packa om allt i plastpåsar, ner med mina frukostägg och sen ut genom dörren.
När jag kommer ut med cykeln ser jag att det slutat att regna. Jag går till tidningsåtervinningen med två påsar med tidningar som jag fick med mig av bara farten. Sen sätter jag mig på cykeln och cyklar mot jobbet.
Halvvägs möts jag av två nyfikna blickar. Det är herr rådjur som är ute på en tidig morgonpromenad. Honom hade jag antagligen inte fått se genom bilrutan konstaterar jag samtidigt som solen tittar fram genom molnen och bländar mig i ögonen.
Det spricker upp och blir en fantastisk morgon, fåglarna kvittrar och solens strålar glittrar i regnpölarna. Jag njuter av stunden och konstaterar glatt att efter regn kommer solsken.
Min strävan
Om jag vill lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål, måsta jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det, lurar sig själv när hon tror, att hon kan hjälpa andra.
För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer, än vad hon gör, men först och främst förstå vad hon förstår. Om jag inte kan det, så hjälper det inte, att jag kan och vet mer.
Vill jag ändå visa, hur mycket jag kan, beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa honom.
All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därför måste jag förstå, att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna.
Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon.
Sören Kirkegaard
Så sant, så sant och väldigt tänkvärt. Hur många gånger möter vi medmänniskor med den här egenskapen? Va rädd om dem!
Sol!
Cykla i vackert vårväder är inte heller helt fel. Hoppas att jag cyklar in i ett doftmoln av ljuvlig hägg :-)
Något att tänka på...
1/1/11
1/11/11
11/1/11
11/11/11
och det är inte allt...
Ta de två sista siffrorna av året då du föddes och lägg till den ålder du kommer att bli i år. Resultatet kommer att bli 111.
I år kommer oktober ha fem söndagar, fem måndagar, och fem lördagar.
Detta händer bara vart 823 år...?!
Ett unikt år kan man säga...så vad tänker du göra med din träning i år? Vad blir unikt för dig?
Morgonlöpning med en ryggsäck på 8kg...
I morse slängde jag på mig löparkläderna och sprang till jobbet. Jag vet inte om det var för att det före frukost, före klockan sex eller för att jag hade en ryggsäck på 8kg på ryggen men det var SÅ jobbigt!
Mina ben var som ostbågar som vägrade räta ut sig. Jag försökte heja på mig själv och säga "lätta fötter, skjut ifrån" men ack nej. Det hände ingenting. Det var så segt och jag tittade med längtansfulla blickar på alla bussar som körde förbi mig.
Det har aldrig tagit så lång tid att ta sig till jobbet som idag. Men jag gav mig inte så det blir en seger i sig. Jag var envis som en åsna och tänkte på mitt eget aktiebolag vilket var hela syftet från början.
Men imorgon tror jag att jag kör ett pass i Functional Moves istället :-)


