Jag har så länge jag minns gått fram till alla poliser jag träffat och sagt att jag ska minsann också bli polis när jag blir stor. Jag vinkade till alla polisbilar och lekte tjuv och polis.
Under gymnasiet på Katedralskolan i Växjö hade jag förmånen att gå på kurs, genom SISU, till föreningssjukvårdare. Det var då mitt intresse för kroppen och fysisk aktivitet väcktes.
Efter att ha pluggat idrottsskador i femtio timmar var jag expert på alla möjliga akuta led- och mjukdelsskador. Ont i knäet? Fråga mig så kan jag ställa diagnosen.
Ha ha ha vad är det man kallar detta tillstånd? Nyfrälst och omedvetet inkompetent? Oavsett vilket var kursen en bidragande del till att jag i gymnasiet valde extra idrott och hälsa på schemat. På de lektionerna blev jag bl.a. testledare och skrev sen slutligen ett examensarbete om akuta idrottsskador. En del av min presentation av examensarbetet gick ut på att mina klasskamrater fick linda en Dauerbinda på en påhittad lårkaka eller stukad fotled. Alla som testat detta vet att det gör vääääldigt ont även om man gör det på en frisk kroppsdel. Jag hoppas att det gav lite intryck hos dem ;-)
När det var dags att söka sig vidare till högskola valde jag bort polishögskolan och skickade in min ansökan till GIH, eller Idrottshögskolan som det hette 1996. Jag minns fortfarande telefonsamtalet från min mamma. Jag jobbade som frukostvärdinna på Cardinal hotell i Växjö när telefonen ringde. Mamma gratulerade mig och jag funderade ett tag på om jag hade namnsdag men hann inte fundera länge innan mamma sa att jag kommit in på GIH. Jag ska läsa 120 poäng till Hälsopedagog! Glädjen var ofattbar, tänk att få läsa om sitt största intresse på heltid i tre år?! Kan det bli bättre?
Jag åkte hem, packade min väska och morgonen efter satt jag på bussen på väg mot mitt nya liv som student i Stockholm.
Den energi och inspiration som man får när tillfälle ges att förkovra sig i ett ämne man brinner för är näst intill obeskrivbar. Tiden flyger fram och man slukar bok efter bok omgiven av klasskamrater som brinner för samma sak - kropp och knopp, kost och träning.
Vad säger ni? Det här var nu fjorton år sen, vill ni följa med på min resa fram till idag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar